måndag 2 maj 2011

Kan Pricken vissla?

I mitt nästa liv vill jag vara en katt. Tänk att få vara en varelse med världens största integritet = gör bara vad som passar dem själv. Får sova så mycket man vill - där det passar en själv. Det låter inte så dumt. Jag erkänner att det finns en hel del problem med att vara katt också...

Här är det full fart. Det har varit en fin valborgshelg som avfirades med trevligt sällskap, god mat och stor eld! Idag cyklade jag och småtjejerna till dagis och jobb, men attans vad kallt det var! Det känns inte alls som början på maj - i alla fall inte efter de fina dagas som varit.


Idag har jag varit på möte i skolan. Det är ibland en spännande och ibland en skrämmande upplevelse. Jag är den förste att säga bra jobbat till personalen i skolan, fast i bland undrar jag om man tappat bort sin pedagogiska förmåga på vägen. Eller är det så att man inte hinner se alla barn och därför inte hinner fundera på hur jag ska kunna hjälpa just dig? Eller beror det på något annat - rädslan för orättvisa eller? Vad är egentligen orättvist? Är det att få hjälp med olika saker eller att få samma förutsättningar på olika sätt?


När jag började gymnasiet 1995 på en sprajtans ny (kommunal) skola langade rekorn fram den här seriestripen. Den har hängt med mig sedan dess. Jag tycker den är helt fantastisk för att den sätter fingret på vad jag tror är ett stort problem - både i skolan och i resten av livet. När jag var liten brukade min pappa skoja om scouter som skulle hjälpa gamla tanter över gatan - de glömde bara att fråga om tanten ville över gatan. Det blev viktigare att känna att man hjälpte till än att hjälpa med det den andra behövde hjälp med....


Jag hoppas så innerligt att man vågar se varje barn och vågar fatta lite drastiska beslut. Det är meningen att man ska få läxor när man är sjuk - hur ska man annars förstå att man ska vara i skolan?


Ha en bra måndag och glöm inte att fråga om Pricken lärt sig vissla!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar