onsdag 29 februari 2012

världens barn i mitt vardags rum


Idag har solen lett mot oss vinterhärdiga norrlänningar - det är det som gör att vi härdar ut med den långa vintern - det är när det börjar droppa från taken och talgoxarna tar i så de små lungorna håller på att brista.

Mitt i all denna ljuvlighet landade en rapport i min e-post. Även DN skrev om rapporten. Som ni ju vet bloggar jag för UNICEF och varenda unge. Det är ett sätt för mig att bidra till en bättre värld för både mina barn och andras ungar - för varenda unge! Därför var det med sorg i hjärtat jag började läsa en sorgens rapport. Här nedan ser ni hur världen ser ut för alldeles för många barn som tvingas växa upp under ebarmliga förhållanden. När världen krymper och vi som turister, TV-tittare, medborgare och konsumenter får del av hela världen ställer det krav på oss som har resurser och förmåga att välja - att välja med hjärta och hjärna. Vad väljer du - billigt och glättigt eller långsiktigt hållbart? De flesta av oss gör nog lite både och, men jag tror att vi måste orka och våga vara världsföräldrar även de dagar när det inte är någon gala på TV. Det gäller att orka se och välja i såväl vardagsrum som vardags rum.
Den traditionella bilden av fattigdom har tidigare ofta hämtats från en lantlig miljö. En ny rapport

från UNICEF visar att det växande antal barn som lever i städernas slumområden hör till de allra mest utsatta och missgynnade. De är berövade de allra mest grundläggande rättigheterna när det gäller
hälsa, utbildning och utveckling.

När städerna växer glöms barnen bort, och allt fler tvingas bo i fattiga slumområden utan sjukvård
eller skola. Hundratals miljoner barn lever på detta sätt idag.

Jag stödjer UNICEF genom att vara ”Bloggare för varenda unge”. Genom att publicera detta bidrar jag
till att förändra utsikterna för dessa barn. Hjälp mig genom att gilla och sprida detta inlägg. Har du en
egen blogg? Bli bloggare ”För varenda unge” här och lägg upp detta inlägg du också!


UNICEF arbetar för att förbättra livet för barn som får sina rättigheter kränkta varje dag. De
arbetar tillsammans med myndigheterna för att bland annat stärka hälsovårdssystem, bygga ut
skolväsendet, sociala skyddssystem och förhindra att barn hamnar på gatan eller i tvångsarbete.
Läs mer på UNICEFs hemsida

tisdag 28 februari 2012

En riktig tröttmössa!

Idag är jag verkligen helt genomslut. Jag ( och mina kollegor) har varit på tjänsteresa i dagarna två. Det blev ungefär 50 mil i bil under dessa dagar - det känns i kroppen. Igår var vi i fina Jokkmokk som visade sig från sin vackraste och kallaste sida. På vägen dit "tvingade" jag min chaufför att stanna på det underbara fiket i Harads! 50 kr för kaffe och mjukkaka med brie och salami är ju som hittat. Extra bonus att miljön är underbar och man kan välja blommig kopp på fat till kaffet!!

En lång och givande dag avslutades med trerätters middag på hotellet. En av dem var en ren från himlen som jag sent ska glömma! En natt på hotell borde ju vara varje förälders dröm, men jag längtade faktiskt tillbaka till min egen säng.

Imorse drog vi vidare mot Gällivare över den fantastiska vägen förbi Porjus. Tyvärr blev det inga bilder, men det får nog en tur dit upp under midnattsolen...

Under tiden har barn varit borta och kommit hem ( lite motvilligt), "gamla" barn har hört av sig och varit ledsna, svåra beslut har fattats, möten har bokats och livet har varit lite uppochner ( som vanligt) därav min trötthet. Eftersom jag har världens bästa chef får jag ta sportlov torsdag och fredag. Då ska jag pussa på min familj, sporta och ha det alldeles underbart!!

Här kommer lite bilder från mina upplevelser av min resa. Om ni har chansen att åka mellan Jokkmokk och Gällivare - ta den ni blir inte besvikna!!!!

söndag 26 februari 2012

Släpp fångarna loss det är vår!

Å vilket härligt väder vi har haft idag. Det har varit strålande solsken och ett par minusgrader. Vi har varit ute hela förmiddagen och åkt skidor, grävt i snön och busat slut på hunden. Han somnade som ett litet barn i kökssoffan när vi åt lunch.

Vi har också haft mycket trevligt besök av finaste mostern, morbrorn och kusinen. Det är bra med finfrämmande ibland. Man får ordentligt städat och till mannens förtjusning vankades det hemgjorda semlor. Av gästerna fick vi helt fantastiska tulpaner. Jag som är lite autistiskt lagd har svårt för mixbuketter. Därför fick godingarna lite annorlunda platser i huset... Mer bilder en annan dag.

Ha en skön söndagskväll!

torsdag 23 februari 2012

Fredagsmorgon

Den där Nalle puh han är kan det där med att sätta ord på sina känslor. Det är jag sämre på så jag snor ett av hans citat istället.

"Fastän det är förfärligt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den, som är nästan ännu bättre."

Så känner jag den här fantastiskt vackra fredagsmorgonen där solen går upp utanför mitt kontorsfönster. Vi har en fullspäckad helg framför oss med kalas och finbesök. Trots det känner jag mig inte stressad utan lugn och full av tillförsikt.

Jag är mer hönsmammastressad över att bonussonen ska tillbringa helgen och början av sportlovet på annan ort med människor jag inte träffat. Jag unnar honom det verkligen! Att få kliva in i ett hem som luktar bekanta kryddor och som inte har en hund som är som en elefantjord och få sova på morgonen utan två bonussyrror som börjar leka vrålapor före faan på lördagmorgon. Men det gör ju inte att man blir mindre orolig själv - herregud! Nå det är bara att ta ett snack med oron och förklara att han grejar det. Jag vill att alla mina/ våra barn ska känna att vi står bakom deras våganden i världen och att de alltid är välkomna hem!

Fredagsfika

Imorgon är det fredag och min tur att ordna Fredagsfika på stora lilla myndigheten. Det är ett fikaglatt litet gäng. Några gillar gofika och andra föredrar mackfika. Jag gillar inte antingen eller - jag är mer bådeoch. Därför får det bli gofika i form av cupcakes i två olika varianter och mackor i form av ost- och skinkgifflar.

Cupcakesen har fått smak av stekta äpplen med kanel och socker.

Ost- och skinkgifflarna är ett gammalt recept som jag har modifierat lite. Här kommer min version av receptet:

25g jäst
25 g smör
2 1/2 dl mjölk
1/2 tsk salt
ca 7 dl rågsikt

Fyllning
ca 100 gram rökt skinka eller kalkon
2 dl ost ( jag använde mozzarella och och fetaost)
hackad soltorkad tomat

Smula jästen, smält smör och häll i mjölken och värm till 37 grader. Häll det över jästen. Tillsätt mjölet och saltet. Arbeta ihop till en deg och jäs ca 40 minuter. Kavla ut och sporra ut trianglar och lägg på fyllningen. Rulla ihop och låt jäsa 30 minuter. Grädda i 250 grader i 10 minuter.

Hoppas det inspirerar till lite bakning

tisdag 21 februari 2012

Kontraster - att få vara sig själv för en liten stund

Ibland är livet fyllt av kontraster. Ena dagen firar man bröllopsdag med skumpa och löjrom. Nästa dag äter man fiskpinnar medan man försöker förstå och förklara världen för en ailien i sitt hus. ( vem som är ailien kan i och för sig diskuteras) Igår var det ljuvligt vårvinterväder med solsken och takdropp. Imorse var det förbytt till snöstorm som under dagen åter blev solsken.

Ikväll har jag scouter - det är mitt sätt att stå stadigt på jorden och låta myndighetspersonen i höga klackar och korrekt attityd försvinna för en stund. Istället får jag krypa in i scoutskjortans gemenskap och låta kängorna stå stadigt på marken. Ikväll är det pulkaåkning och semmelbak på schemat - det är ju i alla fall fettisdsgen!!

söndag 19 februari 2012

En familj börjar med två hjärtan..

Idag för exakt sju år sedan upphörde jag att vara fröken Larsson och blev, som genom ett trollslag, fru Leijon. Det var en fantastisk dag trots att det var snöstorm och vi hunnit avverka världens värsta vinterkräkssjuka veckan innan bröllopet.

Det är svårt att förstå att tiden går så fort att det är sju år, två biobarn, tre extrabarn, en hund och en katt sedan. Vissa dagar känns det som det var i går vi stod där i kyrkans brudkammare med hjärtan som bultade så högt att jag var säker att alla hörde det. När vi klev ut i kyrkgången började mormor gråta. När vi passerade gallret i golvet framför den lilla trappen upp till altaret fastnade min klack i gallret och jag hann tänka "jag får väl lämna skon här och halta fram som askungen". Vilken bild det skulle blivit! Nåväl ett rejält ryck med foten så lossnade skon från gallrets grepp. 


Maken har berättat efteråt att han inte kommer ihåg särskilt mycket från vigseln, han var så nervös att han var fullt upptagen med att räkna trägubbarna i altarskåpet.


Life is not about waiting for the storm to pass; it is aboute to learning to dance in the rain.


Så här sju år efter den där dagen kan jag verkligen skriva under på att det är äktenskapet, inte bröllopet som är värt att fira. Bröllopet varar en dag i livet medan äktenskapet förhoppningsvis ska vara livet ut. Äktenskapet måste vårdas varje dag. Det fixar sig inte själv och kan inte repareras med dyra resor eller presenter när det är kris och panik. Det är vardagen som är och gör livet! En extra puss på morgonen innan man borstat tänderna..., en godispåse i matlådan en vanlig sketen tisdag, en tulpanbukett från ICA för att jag tycker så mycket om dig, att du tar hand om mig när jag är sjuk eller bara nere. Det är det som bär och vårdar ett långt och lyckligt äktenskap. Du vet säkert vilka i din närhet som är äktenskapsförebilder! De där som man känner på sig kommer rida ut alla stormar i livet och komma ut hela, om än kantstötta, på andra sidan. Mina är bland annat min farmor och farfar. Det gick alltid och la sig tillsamman och farmor läste tidningen för farfar vars ögon inte bar på slutet. Andra föebilder är mannen mormor och morfar. Det har jag skrivit om här - vilka regndansare det finns!

Det är de små sakerna som gör det. När mannens vänner har ödessymfonin som ringsignal för frun har mannen "Hon kommer med solsken till mig" Det gör mig fortfarande tårögd (jo man blir blödigare med åren). För oss är äktenskapet och livet tillsammans ett partnerskap - vi gör det tillsammans. Det spelar ingen roll om det handlar om att tapetsera ett rum, sy nya gardiner eller ta emot ett nytt barn - det är tillsammans, rygg mot rygg vi är som bäst.

Det är omöjligt sa tvivlet
Det är farligt sa rädslan
Det är onödigt sa förnuftet
Prova ändå......viskade hjärtat

lördag 18 februari 2012

Lite blingbling

Vi har varit på trevligt 40-års kalas för fina E idag, grattis gumman. Under den tid vi var där fick hon flera vackra smycken. Det är nästan så man är sugen på att fylla 40 år...

Vi har fått lite juveler i veckan vi också. Världens finaste gammelmormor skickade de här superfina armbanden till tjejerna i alla hjärtansdags present.

fredag 17 februari 2012

Ordning eller röra?

Handen på hjärtat mina pysselvänner - hur ser det ut när du pysslar? Sitter du och trycker vid soffbordet, tar köksbordet i besittning eller har du, som jag, lyxen med ett pysselrum. Nästa fråga är det ordning eller kaos eller kanske mitt emellan?? Som ni ser 0är det ganska mycket kaos hos mig. Jag drar fram allt jag kan tänkas behöva och så försöker jag göra en liten arbetsplats mitt i röran. (I bakgrunden spelar 2012 versionen av blandatband i form av min lätt schizofrena spotifylista). Synnerligen opraktiskt - hur gör ni?

Just nu försöker jag altra en tändsticksask, men det går som trögt.. Ha en skön fredagskväll alla fina!!

torsdag 16 februari 2012

Den enas olycka är den andres lycka

Som jag skrev i går har vi en slagen hjälte här hemma. Doktorn ordinerade en dags vila med fötterna i högläge. Det är inte lätt när man har en hel myrstack i brallan!!! Men det finns någon hemma hos oss som tycker att en hemmadag i soffan är som att vinna på lotto. Det är familjens absolut största livsnjutare - alla kategorier!

Jag tror dessutom han har siktet inställt på dockmackorna med skinka på andra sidan barnet...

Blodbad i duschen

Hej!
Jag brukar skryta om att vi har haft sådan tur med våra barn, de är sällan sjuka och vi har inte klippkort på sjukan. Jag är ju i och för sig gift med en tornedaling och de far inte till läkarstationen i onödan. Om kroppsdelen sitter kvar finns det ingen anledning att uppsöka läkare, om kroppsdelen inte är kvar är det ju onödigt att belasta doktorn typ.

Idag blev det lite annorlunda. Mannen och bonusen hjälpte fina kusinen att flytta. Jag och tjejerna skulle torsdagsstäda och reclaima Cs rum. När vi är nästan färdiga ska C diska hundens matskålar i duschen. Allt är frid och fröjd tills världens avgrundsvrål kommer från duschen. Räkan har tappat skålen som gått sönder och skurit upp djupt jack i vristen och mindre jack i en tå. Det var bara att sätta sig i sörjan och försöka få henne att lugna sig och få stopp på blodflödet. Lilla S fick assistera med kläd- och telefonhämtning så vi fick tag i maken. Tillsammans fick vi till ett fullt godkänt tryckförband och maken fick med sig damen till sjukan. Där gjorde hon succé och tittade på när de sydde ihop foten med fem stygn - en riktig hårding med andra ord.

Nu sover hon gott på golvet i vårt sovrum och är ordinerad vila imorgon. Vilken tur att det gick bra och att vården verkligen är på topp när tornedalingen väl är där :-)

onsdag 15 februari 2012

Utvald

Jag skrev förra gången att jag tänkte anmäla mig som bloggare på Unicef.se. Jag gjorde det igår och tada! Dom ville ha med mig i gänget. (om man kollar på webben ser man att det är ett ganska stort gäng)

Vad tycker du är för varenda unge?

Livets lotteri
Jag har i dagarna tvingats eller fått tillfälle till att fundera över livets lotteri. Röda korset har haft en kampanj på sin webb där man fyller i vissa uppgifter och lottas var i världen man ska födas.
Att få vara trygg och få sina behov tillgodosedda ska inte behöva vara en lotterivinst - det är en mänsklig rättighet och de gäller faktiskt även för barn. Därför får en bild på C, Sixten och Randis illustrera hur det är när man är hundra procent trygg.

Ha en skön onsdag alla fina!

måndag 13 februari 2012

För varenda unge

Unicef driver en bloggkampanj för varenda unge. Jag tänkte jag skulle anmäla mig, jag är på för varenda unge!! Jag snurrade runt på UNICEFs blogg och på andra bloggar i nätverket. Så mycket klokskap det finns hos alla fina bloggare. Samtidigt upplever jag att man så lätt fastnar i "Fattiga barn långt bort i världen" fällan. Att kämpa för varenda unge kräver också att man orkar, vågar och vill se ungarna även close to home.

Som medborgare, förälder, familjehem och ledare har man möjlighet att se varenda unge. Har man kraft, energi och kunskap att möta varenda unge?

Ibland känner man sig mer som en förrädare än en kämpe för varenda unge. När man måste förklara för en fjortonåring i främmande land att det är helt normalt att vara sur pubbeunge och att det inte förändrar det faktum att man får gilla läget. Eller när man måste berätta för barn att de måste sluta med något de verkligen gillar för att de inte har åldern inne eller mamma och pappa inte har betalat räkningen. Det är ingen höjdarkänsla direkt.

Som bild idag får det bli en drömfångare som vi ska göra på scouterna imorgon. Årets terminsprogram är verkligen toppen!

söndag 5 februari 2012

Söndagsmys

Fortfarande håller kylan oss i ett bedövande grepp. Det har varit en stillsam söndag då en förkylning slagit till i huset. Man går ju inte gärna ut i onödan när termometern sjunker på det här sättet...

Lite finlir har jag prioriterat. Jag fick ihop två mumsiga matpajer till middag. Att laga mat utan fläskkött kräver större omställning än man kan tro.

Jag tycker om att ha färska grönsaker framme på bänken. Det ger fin färg till köket och gör att grönsakerna är nära till hands.

torsdag 2 februari 2012

Gomiddag och en aning om vår

En lång dag är snart till ända. Idag har vi haft besök av en hel hög med prusseluskor för den senaste familjemedlemmens skull. Det är inte lätt att vara fjortis i främmande land. De vanliga fjortishormonerna ska kombineras med att man är långt borta och i en kultur man inte känner och ett språk man inte kan. Det är så man får ont i hjärtat när man inte kan förklara värdet av att härda ut.

Jag har varit ledig idag och eftersom kvicksilvret sjunkit ner till -27 grader var det inte läge för någon längre promenad fick det bli en tidig torsdagsstädning! Idag fick jag dessutom tillfälle att fylla på med lite krispiga tulpaner och vit vacker våreld.

Till middag blev det en mumsig älgköttgryta med ris.

Idag blir det också ett stort grattis till världens bästa svärmor som fyller år idag hurra!! En liten present finns för avhämtning här, jag bjuder på ett glas vin eller två. Kram världens bästa!!!!

onsdag 1 februari 2012

Garanterat myggfritt

I min del av vårt avlånga land är det lite svalare än vanligt denna vinter. Hittills har termometern sällan gått under -15 grader. Men nu är det betydligt kallare än så! Man vet att det är rejält kallt när låsvredet fryser på insidan av dörren.

Det gäller att klä sig efter väder när det det är så här kallt. Imorse när jag lämnade stortrollet på skolan kom det en tant cyklande- mösslös! Det är bar hårda tanter som grejar det! Jag är frusen och laddar med täckjacka, täckkjol och lovvikkavantar!

Ta det lugnt i kylan alla fina!!